Tygtokig

Att bli familjehem innebär att öppna sitt hem för ett barn eller en ungdom som behöver en trygg och stabil tillvaro. Uppdraget bygger på ett engagemang för barnets bästa, men det innebär också ett ekonomiskt ansvar. Därför får familjehem ersättning som ska täcka både den tid och omsorg som uppdraget kräver och de kostnader som uppstår när ett barn flyttar in. Ersättningen består av två delar, arvode och omkostnadsersättning, och storleken bestäms utifrån en individuell bedömning. För den som funderar på att bli familjehem är det viktigt att förstå hur ersättningen fungerar, vad den omfattar och vilka ekonomiska villkor som gäller.

Så fungerar den ekonomiska ersättningen till familjehem

Gemensam familjehemsorganisation följer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer för ersättning till familjehem. Rekommendationerna uppdateras årligen och fungerar som vägledning vid bedömningen av vilken ersättning ett familjehem ska få. Ersättningen delas upp i arvode och omkostnadsersättning, där de båda delarna har olika syften. Arvodet kompenserar familjehemmet för den tid och arbetsinsats som uppdraget innebär, medan omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som uppstår när ett barn eller en ungdom placeras i hemmet.

Att vara familjehem är inte detsamma som att ha en vanlig anställning. Familjehemsföräldrar är uppdragstagare och har därför inte samma anställningsvillkor som en arbetstagare. Det innebär bland annat att uppdraget inte ger rätt till semesterlön, semesterersättning eller ersättning från a-kassan. Eftersom det dessutom kan vara svårt att veta hur länge en placering kommer att pågå bör ersättningen inte betraktas som familjens huvudsakliga inkomstkälla. Den ekonomiska ersättningen är i stället ett sätt att skapa förutsättningar för familjen att ta emot ett barn och tillgodose barnets behov.

Hur mycket ersättning ett familjehem får beror på det enskilda uppdraget. Socialtjänsten gör en individuell bedömning där barnets behov och omfattningen av familjehemmets insats vägs in. Två familjehem kan därför få olika ersättning även om barnen är i samma ålder. Det är inte enbart åldern som avgör vilken nivå som är lämplig, utan även hur mycket stöd, omsorg och tid som barnet behöver i vardagen.

Inför en placering är det viktigt att familjehemmet och socialtjänsten har en tydlig dialog om ersättningen. Både arvode och omkostnader behöver diskuteras innan barnet flyttar in, så att familjehemmet känner till de ekonomiska förutsättningarna för uppdraget. Det skapar tydlighet kring vilka kostnader som omfattas av ersättningen och om det finns behov av särskilda tillägg eller andra ekonomiska överenskommelser.

Arvode till familjehem och vad som påverkar beloppet

Arvodet är den del av familjehemsersättningen som betalas för själva uppdraget. Det ska motsvara den tid, det ansvar och den insats som krävs för att ta hand om det placerade barnet. För 2026 är det lägsta rekommenderade grundarvodet enligt SKR 12 230 kronor per månad. Detta är en utgångspunkt för ersättningen, men det slutliga beloppet kan bli högre beroende på barnets individuella behov och hur omfattande uppdraget är.

Ett barn som behöver särskilt mycket stöd i vardagen kan innebära ett större ansvar för familjehemmet. Det kan exempelvis handla om täta besök inom sjukvården, omfattande hjälp med skolarbetet eller extra stöd i relationer med kompisar. Sådana omständigheter kan ligga till grund för ett förhöjt arvode. Bedömningen görs utifrån det aktuella barnets situation och de insatser som familjehemmet förväntas utföra.

Sedan 2023 gäller samma rekommenderade grundarvode för barn och ungdomar i åldrarna 0 till 19 år. Tidigare fanns olika grundnivåer beroende på om barnet var mellan 0 och 12 år eller mellan 13 och 19 år. Förändringen innebär att barnets ålder inte längre ligger till grund för olika grundarvoden inom dessa åldersgrupper. Däremot kan ersättningen fortfarande variera beroende på uppdragets omfattning. I vissa situationer kan även en reducering av grundarvodet bli aktuell, exempelvis när syskon placeras i samma familjehem.

Arvodet är en skattepliktig ersättning som beskattas som inkomst av tjänst. Det är både sjukpenninggrundande och pensionsgrundande, men ger inte rätt till tjänstepension. Enligt de villkor som beskrivs för familjehemsuppdrag görs normalt ett automatiskt skatteavdrag på 30 procent. Den slutliga skatten beror dock på familjehemsförälderns samlade inkomster och övriga skatteförhållanden. Därför kan det vara viktigt att kontrollera skatteavdraget, särskilt om arvodet betalas ut samtidigt som lön från en annan arbetsgivare.

Omkostnadsersättning för barnets behov och vardagliga utgifter

Utöver arvodet får familjehemmet en omkostnadsersättning. Denna del är avsedd att täcka de extra utgifter som uppstår när ett barn eller en ungdom blir en del av hushållet. Omkostnadsersättningen består av en grundomkostnad och eventuella individuellt bedömda tilläggskostnader. Grundomkostnaden är åldersbaserad och ska täcka barnets normala, löpande behov samt barnets andel av familjens gemensamma hushållskostnader.

Till de kostnader som normalt omfattas hör bland annat mat, kläder, skor, personlig hygien och fritidsaktiviteter. Även fickpengar, förbrukningsvaror, telefon, möbler och normalt slitage i hemmet ingår i den grundläggande ersättningen. Tanken är att de vanliga kostnaderna för barnets försörjning ska kunna hanteras inom grundomkostnaden utan att varje enskilt inköp behöver bedömas separat.

Grundomkostnaden förändras när barnet blir äldre. Enligt rekommendationerna ska omkostnadsersättningen höjas när barnet fyller 13 år. Detta skiljer sig från grundarvodet, som har samma rekommenderade nivå för hela åldersgruppen 0 till 19 år. Omkostnadsersättningen inkluderar också barnbidrag eller studiebidrag. Om bidraget betalas direkt till familjehemmet eller ungdomen ska motsvarande belopp dras av från den omkostnadsersättning som kommunen betalar ut.

Vissa barn har behov som medför kostnader utöver de vanliga utgifterna. Det kan exempelvis gälla specialkost, glasögon, kontaktlinser, avgifter för barnomsorg eller resor för att träffa föräldrar och andra närstående. Sådana utgifter kan bedömas som tilläggskostnader och ersättas separat. Om det handlar om återkommande kostnader kan ersättningen i vissa fall betalas som ett fast månatligt tillägg, medan mer tillfälliga kostnader prövas när de uppkommer.

Omkostnadsersättningen har andra skattemässiga förutsättningar än arvodet. Den är inte sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande och redovisas enligt särskilda regler i deklarationen. Familjehemmet kan göra avdrag för omkostnadsersättningen med hänsyn till gällande skatteregler, inklusive den avdragsbegränsning på 5 000 kronor som anges i informationen om ersättningen. Det är därför viktigt att skilja på ersättningen för uppdraget och ersättningen för barnets kostnader när familjens ekonomi planeras.

Ersättning vid tjänstledighet och vad som gäller under placeringen

I vissa situationer kan ett familjehemsuppdrag innebära att en familjehemsförälder behöver vara hemma från sitt ordinarie arbete. Det kan exempelvis vara aktuellt under barnets inskolningsperiod eller när barnet har behov som kräver att en vuxen finns tillgänglig i större omfattning. Om socialtjänsten bedömer att det är nödvändigt att familjehemsföräldern avstår från sitt arbete kan ersättning för lönebortfall bli aktuell. Detta ska diskuteras och beslutas innan placeringen påbörjas.

Ersättningen för lönebortfall ska motsvara den lön och semesterersättning som familjehemsföräldern går miste om. Den betalas ut utöver det vanliga arvodet och omkostnadsersättningen eftersom ersättningarna fyller olika funktioner. Arvodet gäller själva familjehemsuppdraget, omkostnadsersättningen täcker barnets utgifter och ersättningen för lönebortfall kompenserar för förlorad arbetsinkomst. Det är samtidigt viktigt att känna till att tjänstledighet inte är någon automatisk rättighet. Det är arbetsgivaren som beslutar om tjänstledighet kan beviljas.

Familjehemsuppdragets längd är en annan viktig ekonomisk aspekt. En placering kan pågå under olika lång tid, och det är inte alltid möjligt att i förväg avgöra när barnet kommer att flytta vidare. När placeringen avslutas upphör också utbetalningen av arvode och omkostnadsersättning. Därför behöver den som funderar på att bli familjehem ha en ekonomi som inte är beroende av att uppdraget fortsätter under en bestämd period.

Det är även klokt att planera för hur ersättningen påverkar den årliga deklarationen. Eftersom arvodet är skattepliktigt och kan kombineras med andra inkomster finns det en risk att det preliminära skatteavdraget blir för lågt. Genom att kontrollera den sammanlagda inkomsten och vid behov ansöka om jämkning kan familjehemsföräldern minska risken för kvarskatt. Det går också att kontakta den utbetalande kommunen för att diskutera en justering av skatteavdraget.

För den som överväger att bli familjehem är det ekonomiska upplägget en viktig del av förberedelserna. Samtidigt är uppdragets främsta syfte att erbjuda ett barn en trygg vardag med omsorg, stabilitet och vuxna som finns tillgängliga. Ersättningen ska skapa rimliga förutsättningar för familjen att ta det ansvaret. Genom en tydlig dialog med socialtjänsten om arvode, omkostnader och eventuella särskilda behov kan familjehemmet få en bättre förståelse för vad uppdraget innebär, både praktiskt och ekonomiskt.